STRÖVTÅG I HEMBYGDEN - MANDO DIAO och arbete med adjektiv

Vi lyssnar på en sång av gruppen Mando Diao. De tog en dikt av Gustav Fröding, en känd svensk diktare, och gjorde den till en vacker sång:

Lyssna på låten och fyll i alla adjektiv i låten, här kommer facit:

Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring mig står den härliga skogen så grön
bakom ängarnas gungande gräs.

Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! — Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.

Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden så svalt,
och det minnet är allt som är kvar.

Och det är jag som såg en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med fin melodi.

Och det är som det vore—min faders röst—
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.

Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra hans tal
om det gamla, som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.

Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugo långa år,
det är dött och begravet och glömt.

Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,

och min eviga vaggsång är allt som finns kvar
av det gamla i Alsterns dal. 

VECKANS DIKTAMEN - V25 D3, D2

Midsommarafton firas i Sverige en gång om året i samband med det vi kallar för sommarsolståndet. Sommarsolstånd innebär att solen vid det tillfället står som högst på himmelen och att den dagen därmed också blir den längsta på året och natten den kortaste. Detta inträffar runt den 21 juni varje år.

Midsommarfirandet i Sverige kretsar mycket kring dans, lekar och en speciell typ av mat, men det som utmärker det svenska midsommarfirandet är framför allt midsommarstången, även kallad majstången. Midsommarstången är oftast formad som ett kors med kransar på och klädd med blad och blommor.  Människor samlas sedan runt midsommarstången och bildar cirklar i vilka man sedan dansar runt stången och sjunger lustiga sånger som exempelvis ”Små grodorna”. Denna aktivitet brukar vara väldigt särskilt populär bland barnfamiljer.

På midsommarafton är det även vanligt att man binder sig en blomsterkrans som även denna är gjord av blommor och blad. Denna krans bärs sedan på huvudet, framför allt av kvinnor och barn.

bärs – passiv form, bära, ”kvinnor bär kransen” Kransen bärs av kvinnor	vilken form? stången formad som ett kors kransen gjord av blommor PERFEKT PARTICIP som funkar som adjektiv
en groda = ett djur, den kan hoppa, lång tunga, stora ögon, man kan äta grodlår	padda – en större groda som är giftig	vanligt ”VAAAAnligt” = normalt vänligt ”VÄÄE” = som en vän, som kompis	binder sig = knyta ihop
lustig = rolig, lite speciell,	en cirkel,  gå i cirklar	särskilt= ”SÄR-CHilt” = speciellt	exempelvis = till exempel
sommar-sol-ståndet: den längsta dagen på hela året	i samband med = det hänger ihop med…	innebära = betyda	vid det tillfället = när det händer

inträffa = hända	den 21 juni = ”21e” – ordningstal	en stång – ett avlångt objekt	kretsa kring något = det handlar om det, ”man går runt i cirklar”
utmärka – något är speciellt just för den här saken, något skiljer det från resten, från andra utmärkt = jättebra	ett kors korsa vägen	EN KRANS	BLAD – den gröna delen på en blomma, löv ett pappersblad

Verbrepetition:

INFINITIV	PRESENS	PRETERITUM	SUPINUM	IMPERATIV!
samla – A- (grupp 1)	samlar	samlade	har samlat	samla!
innebära, bära	bär, innebär	bar, innebar	burit, inneburit	innebär!
binda (sig)	binder	band	bundit	bind!
sjunga	sjunger	sjöng	sjungit	sjung!
utmärka sig (2a)	utmärker sig	utmärkte sig	utmärkt sig	utmärk dig!

SLÄKTORD

Skriv några SLÄKTORD:  ORD SOM ÄR SLÄKT, verb – substantiv – adjektiv som har samma rot: 

information	söka	röra	strategi (”strateCHI”)
informera informerande, informativ	sökning, undersökning sökande	rörelse, beröring rörigt = inte städat, rörande (en rörande film – jag gråter när jag ser gilmen)	strategisk (när du spelar schack, måste du vara strategisk)

سبب و نتيجة ORSAK OCH KONSEKVENS

I västra Syrien finns det ett stort hav, där man INTE kan fiska.              

I västra Syrien finns det ett stort hav. Där kan man INTE fiska. Man kan INTE fiska där.

Tåget kom för sent, därför var jag försenad.

Han var hungrig eftersom han inte hade ätit.

Jag kan inte resa på semestern eftersom jag INTE har tillräckligt med pengar.

Jag vill gå till gymmet därför behöver jag ett medlemskort.

Jag kom sent till stationen därför missade jag tåget.

EFTERSOM –S – V

DÄRFÖR ATT – S – V

DÄRFÖR – V- S

Reflektion över ORSAK OCH KONSEKVENS:

Han är inte myndig. DÄRFÖREftersom vill han lämna tillbaka mobilen.

Eftersom/därför att

(”sabab”)

because

 

Därför

(”natidzhe”)

that’s why

Jag vill inte köpa nya skor, ______EFTERSOM____ mina gamla är fortfarande ok.

Jag vill inte köpa nya skor, _____DÄRFÖR_____ behöver jag låna dina – är det ok?

VECKANS DIKTAMEN - V24

Om du vill bli bättre på att läsa så måste du tänka på vad du gör före läsning, under läsning och efter läsning. Före läsning kan du prata om texten du ska läsa. Titta på rubriken och bilderna. Vad är det för typ av text, varför är den skriven, och varför ska du läsa den? Vad tror du texten handlar om? Vad tror du att de olika styckena i texten kommer att handla om? Vilka nyckelord eller ämnesord tror du att du kommer att hitta?

Du kan läsa på olika sätt. När du sökläser en text så letar du efter specifika ord i texten. Du läser inte alla ord utan rör snabbt ögonen över texten för att hitta den information du söker. Om du vill förstå vad en text handlar om så kan du skumläsa den. Då läser du inte ord för ord, men du läser lite mer än när du sökläser. Det är också bra att läsa texten högt tillsammans med andra. Då kan man hjälpas åt att upptäcka oklarheter, hitta nyckelord och kärnmeningar som sammanfattar texten.

Efter läsning kan du diskutera texten med andra läsare. Genom att prata om vad du har läst och hur du har läst så förstår du både texten och ditt eget läsande bättre. Genom att träna på att använda olika strategier före, under, och efter läsning varje gång du läser en text så kan du förbättra din läsförståelse.

 Barsebäcks kärnkraftverk 

nyckelord = huvudord	strategier ”stra-te-CHier”	läs-förstå-else	handla om = prata om
specifik = speciell för det ämnet, området, konkreta ord,	skumläsa = läsa snabbt skum = konstig (det var en skum människa) skummet = många bubblor	läsa högt läsa tyst för mig själv	kärnmeningar en kärna = det som finns i mitten, centralt, huvud kärnkraft = nuclear power, atomens kärna kärnkraftverk i Sverige: (www.wikipedia.se: Kärnkraft stod för 34%[1] av svensk elektricitetsproduktion år 2015. Sverige hade då nio stycken aktiva reaktorer, fördelade på tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005, en reaktor har stängts på Oskarshamn och ytterligare tre reaktorer i Oskarshamn och Ringhals skall stängas de närmsta åren[1].)
oklarheter = saker som inte är klara = jag förstår inte det	sammanfatta = berätta kort, med bara några ord huvudinnehållet,	ett stycke styckeindelning – du måste dela in din text i olika stycken man kan stycka köttet i olika bitar (stycken)	en sticka, man sticker en nål i patienten, sticka med ull och stickor, en stickad tröja, Jag stickade en tröja. Stick! Stick härifrån! = Gå iväg! Nenwah stack till AF.
upptäcka – Kolumbus upptäckte Amerika,	sökläsa – jag söker efter vissa ord eller siffror

Repetera följande verb: 

LÄSA - SÖKA - UPPTÄCKA - KUNNA - MÅSTE - HITTA - FÖRSTÅ - FÅ - VARA (1) + VARA (2)